Eurovision
Ryssland tog hem det för första gången! Jag tycker att de har gjort sig förtjänta av det trots att låten inte var den bästa.
Dima Bilan (OBS: efternamnet betonas på sista stavelsen) är en jättestor artist i Ryssland och OSS-länderna, så det var lite skrattretande att vi tog emot honom på en pytteliten scen i Kista galleria häromdagen. Det lilla utrymmet framför scenen var fullpackat med ryska tonårstjejer som hade köpt blommor och nallar för att ge till Dima. Vi lyckades på ett mirakulöst sätt komma in i publiken och fick en ganska bra plats.
Jag är faktiskt lite imponerad över att han har en så bra röst, den kom fram ännu bättre när han framförde låten nu...i eurovisionsammanhang är det ju verkligen ingen garanti att folk kan sjunga.
Nu hoppas jag bara på att Ryssland kan sänka ribban lite vad gäller visumkrångel så att man kan ta sig till Moskva nästa år för att se finalen (trots att en smärre förmögenhet lär gå åt för att leva där undertiden).
Bilden.
Dima Bilan (OBS: efternamnet betonas på sista stavelsen) är en jättestor artist i Ryssland och OSS-länderna, så det var lite skrattretande att vi tog emot honom på en pytteliten scen i Kista galleria häromdagen. Det lilla utrymmet framför scenen var fullpackat med ryska tonårstjejer som hade köpt blommor och nallar för att ge till Dima. Vi lyckades på ett mirakulöst sätt komma in i publiken och fick en ganska bra plats.
Jag är faktiskt lite imponerad över att han har en så bra röst, den kom fram ännu bättre när han framförde låten nu...i eurovisionsammanhang är det ju verkligen ingen garanti att folk kan sjunga.
Nu hoppas jag bara på att Ryssland kan sänka ribban lite vad gäller visumkrångel så att man kan ta sig till Moskva nästa år för att se finalen (trots att en smärre förmögenhet lär gå åt för att leva där undertiden).
Bilden.
Studier
Seminariet om mänskliga rättigheter i Ryssland som jag gick på igår gav mig inspiration och kraft att ta tag i kursen vi läser nu (trots att den inte har någon relevans i Ryssland) för att uppnå mitt mål.
Det är till Petersburg jag vill. SPBU. Det är bara där ett så sarkastiskt anslag (källa) kan sättas upp på juridiska fakulteten, jag älskar det!
"Uppsatser tas efter 01.04.05 emot på dekanatet tillsammans med en skriftlig förklaring till vicedekanen om anledningen till varför uppsatsen inte lämnats in i tid (jordbävning, flygplansolycka, internetvirus, syndafloden o.s.v.)"
Det är till Petersburg jag vill. SPBU. Det är bara där ett så sarkastiskt anslag (källa) kan sättas upp på juridiska fakulteten, jag älskar det!
"Uppsatser tas efter 01.04.05 emot på dekanatet tillsammans med en skriftlig förklaring till vicedekanen om anledningen till varför uppsatsen inte lämnats in i tid (jordbävning, flygplansolycka, internetvirus, syndafloden o.s.v.)"
Tunnelbanan
Har man någon gång åkt tunnelbana i Moskva vet man att det finns ett helt system att anpassa sig till: man måste gå rätt, stå rätt och omplacera sig rätt inför avstigning.
Folk ignorerar inte varandras existens som här hemma utan ser aktivt till att ställa sig upp om det kommer någon babushka, någon med barn o.s.v. Och framförallt frågar man varandra om man ska gå av på nästa station eller inte. Ska man inte gå av så ser man till att lämna plats för dem som ska det...därmed flyter allt på trots att Moskva är en stad med över tio miljoner invånare och tunnelbanan i rusningstrafik är helt galet trång.
Folk ignorerar inte varandras existens som här hemma utan ser aktivt till att ställa sig upp om det kommer någon babushka, någon med barn o.s.v. Och framförallt frågar man varandra om man ska gå av på nästa station eller inte. Ska man inte gå av så ser man till att lämna plats för dem som ska det...därmed flyter allt på trots att Moskva är en stad med över tio miljoner invånare och tunnelbanan i rusningstrafik är helt galet trång.
(källa)
Stockholm är visserligen en liten stad i ryska mått mätt, men man tycker ju ändå att folk borde ha lite vett i kollektivtrafiken...som att lämna plats utanför dörrarna när folk ska gå av (inte stå och trycka som får precis framför så att man måste armbåga sig förbi), ställa sig upp när det kommer någon som uppenbart är i större behov av sittplatsen, ha lite framförhållning med var man ska gå av och kanske ställa sig längre in i gången om man vet att man ska åka en bit.
När jag var i Moskva fanns en kampanj i tunnelbanan där man bl.a. anvisades att stå till höger och gå till vänster i rulltrappan. Kanske något som SL skulle satsa på istället för att bara ta mer betalt för mindre service?
Det här var dagens klagomål.
När jag var i Moskva fanns en kampanj i tunnelbanan där man bl.a. anvisades att stå till höger och gå till vänster i rulltrappan. Kanske något som SL skulle satsa på istället för att bara ta mer betalt för mindre service?
Det här var dagens klagomål.
8 mars
Det är kvinnodagen idag, ännu en stor högtid i Ryssland och forna Sovjet.
Men medan man i Sverige tänker på jämställdhet och demonstrationer för kvinnliga rättigheter går assosciationerna i Ryssland till att hylla kvinnan just i egenskap av kvinna.
Man får som kvinna blommor, tårta och en paus från hushållsarbetet. Till en början störde jag mig lite på att kvinnodagen behandlas mer som en mors dag, men nu har jag börjat se det fina i det. I Ryssland visar man helt enkelt uppskattning och kärlek på ett annat sätt. Och eftersom könsrollerna är som huggna i sten blir det naturligt att dela in det på det här sättet (23 februari är som sagt mer eller mindre "mannens dag").
Svenskar vill vara jämställda och pk. Ryssar vill mest visa sina känslor och ha en anledning att fira. Skulle jag tvingas att välja mellan de två för resten av livet skulle jag nog faktiskt välja det senare. Men sen har jag ju också fördelen att kunna utnyttja allt bra som Sverige erbjuder, samtidigt som jag kan njuta av allt bra med Ryssland.
(källa)
Men medan man i Sverige tänker på jämställdhet och demonstrationer för kvinnliga rättigheter går assosciationerna i Ryssland till att hylla kvinnan just i egenskap av kvinna.
Man får som kvinna blommor, tårta och en paus från hushållsarbetet. Till en början störde jag mig lite på att kvinnodagen behandlas mer som en mors dag, men nu har jag börjat se det fina i det. I Ryssland visar man helt enkelt uppskattning och kärlek på ett annat sätt. Och eftersom könsrollerna är som huggna i sten blir det naturligt att dela in det på det här sättet (23 februari är som sagt mer eller mindre "mannens dag").
Svenskar vill vara jämställda och pk. Ryssar vill mest visa sina känslor och ha en anledning att fira. Skulle jag tvingas att välja mellan de två för resten av livet skulle jag nog faktiskt välja det senare. Men sen har jag ju också fördelen att kunna utnyttja allt bra som Sverige erbjuder, samtidigt som jag kan njuta av allt bra med Ryssland.
Valdag
(källa)
Idag är det alltså presidentval i Ryssland, en stor icke-händelse som mer liknar en succession. Läste precis på gazeta.ru att Medvedev fått nästan 70% av rösterna.
Allt går som väntat med andra ord, och Ryssland har fått ett nytt ansikte utåt.
Att döma av det lilla jag har sett av Medvedev verkar han dock som en helt reko snubbe. Han försöker förvisso lägga sig till med Putins hållning, kroppsspråk och sätt att prata...men som Svenska Dagbladet uttryckte det känns han ändå mer som en nallebjörn än en stor läskig grizzly. Och det kan behövas efter alla KGB-assosciationer som Putin framkallade.
Åh vad jag saknar Ryssland! Nu har det snart gått två år sedan jag kom tillbaka därifrån och det verkligen kliar i hela kroppen av abstinens. Skulle lätt muta mig till ett multivisum på obestämd tid om det var möjligt.
Litvinenko och Politkovskaja
SVT har för vana att sända antingen väldigt konstiga eller väldigt deprimerande dokumentärer om Ryssland. De två senaste, om Litvinenko och Politkovskaja, hör till den sista kategorin.
Jag blev mörkrädd av dem. Och ledsen. Speciellt när jag såg gummorna som bråkade med polisen om en affisch de ville sätta upp utanför Politkovskajas hus, där de hade skrivit en dikt om vad som höll på att hända med yttrandefriheten. Dessa gummor, som har varit med om så otroligt mycket, som har burit Ryssland på sina axlar alla dessa år....tagit hand om sina barn, föräldrar och medmänniskor.
Ryska gummor är väldigt respektingivande. Det förvånar mig att så många av dem lyckas behålla värmen inom sig, omtanken om andra. Har man en gumma nära sig på stan känner man sig trygg (medan en polis innebär raka motsatsen).
En idé som genomsyrar Ryssland är att landet inte klarar sig utan en stark ledare. Det började redan när de tog Rurik som sin enväldige härskare på 800-talet:
"Земля наша велика и обильна, а порядка в ней нет. Приходите княжить и владеть нами" (ung. "Vårt land är stort och rikt, men i det finns ingen ordning. Kom bli vår furste och härska över oss").
Idag är det Putin som är Rurik, och de flesta ryssar verkar tycka det är okej så länge han skapar ordning. Men hur mycket kan det ryska folket acceptera? Är det verkligen rimligt att så många journalister och andra människor i opposition har mist livet? Är det verkligen Rysslands öde?
Jag blev mörkrädd av dem. Och ledsen. Speciellt när jag såg gummorna som bråkade med polisen om en affisch de ville sätta upp utanför Politkovskajas hus, där de hade skrivit en dikt om vad som höll på att hända med yttrandefriheten. Dessa gummor, som har varit med om så otroligt mycket, som har burit Ryssland på sina axlar alla dessa år....tagit hand om sina barn, föräldrar och medmänniskor.
Ryska gummor är väldigt respektingivande. Det förvånar mig att så många av dem lyckas behålla värmen inom sig, omtanken om andra. Har man en gumma nära sig på stan känner man sig trygg (medan en polis innebär raka motsatsen).
En idé som genomsyrar Ryssland är att landet inte klarar sig utan en stark ledare. Det började redan när de tog Rurik som sin enväldige härskare på 800-talet:
"Земля наша велика и обильна, а порядка в ней нет. Приходите княжить и владеть нами" (ung. "Vårt land är stort och rikt, men i det finns ingen ordning. Kom bli vår furste och härska över oss").
Idag är det Putin som är Rurik, och de flesta ryssar verkar tycka det är okej så länge han skapar ordning. Men hur mycket kan det ryska folket acceptera? Är det verkligen rimligt att så många journalister och andra människor i opposition har mist livet? Är det verkligen Rysslands öde?
Tofflor
Idag har jag varit på jakt efter tofflor.
Eftersom jag numera bor i korridor tänkte jag göra slag i saken och skaffa ett par äkta тапочки att luffa omkring i när jag är hemma. Men det var svårare än jag trodde. Var i en massa skoaffärer och det närmaste jag kom ett par okej tofflor var rosa flufftofflor med en dödskalle på, i storlek 30 (!). Är man vuxen är man tydligen förvisad till antingen svindyra fårskinnstofflor eller sånadär fula arbetstofflor som inte värmer tårna och som i värsta fall ger skavsår.
I Ryssland är toffelkulturen väldigt utbredd. Det är obligatoriskt att ha tofflor på sig inomhus och är man på besök hos någon finns det alltid ett eller flera par extra gästtofflor man kan låna.
Tofflor säljs precis överallt! Allt från jättebilliga filttofflor till glamorösa tofflor med klack (såklart). Man hittar dem i snabbköpet, på gatan, i kiosker...för man kan aldrig ha för många tofflor hemma. De används flitigt och av alla.
Här är en artikel om tofflor på ryska som rekommenderar att man byter tofflor minst en gång om året, samt påstår att vitryska tofflor inte luktar (till skillnad från kinesiska).
Under mitt år i Moskva lyckades jag bli hjärntvättad av toffelkulturen. Och jag ångrar fortfarande att jag slängde mina skitsnygga röda fjärilstofflor som jag köpte i Izmajlovskij park för 40 rubel. Trodde väl att jag skulle avvänja mig när jag väl kom tillbaka hit...
Eftersom jag numera bor i korridor tänkte jag göra slag i saken och skaffa ett par äkta тапочки att luffa omkring i när jag är hemma. Men det var svårare än jag trodde. Var i en massa skoaffärer och det närmaste jag kom ett par okej tofflor var rosa flufftofflor med en dödskalle på, i storlek 30 (!). Är man vuxen är man tydligen förvisad till antingen svindyra fårskinnstofflor eller sånadär fula arbetstofflor som inte värmer tårna och som i värsta fall ger skavsår.
I Ryssland är toffelkulturen väldigt utbredd. Det är obligatoriskt att ha tofflor på sig inomhus och är man på besök hos någon finns det alltid ett eller flera par extra gästtofflor man kan låna.
Tofflor säljs precis överallt! Allt från jättebilliga filttofflor till glamorösa tofflor med klack (såklart). Man hittar dem i snabbköpet, på gatan, i kiosker...för man kan aldrig ha för många tofflor hemma. De används flitigt och av alla.
Här är en artikel om tofflor på ryska som rekommenderar att man byter tofflor minst en gång om året, samt påstår att vitryska tofflor inte luktar (till skillnad från kinesiska).
(källa)
Under mitt år i Moskva lyckades jag bli hjärntvättad av toffelkulturen. Och jag ångrar fortfarande att jag slängde mina skitsnygga röda fjärilstofflor som jag köpte i Izmajlovskij park för 40 rubel. Trodde väl att jag skulle avvänja mig när jag väl kom tillbaka hit...
Uniformer
Har man ett intresse för uniformer är Ryssland eller andra gamla Sovjetrepubliker platsen att odla det på.
Det går knappt att lämna hemmet innan man stöter på en man i uniform. Oftast är det en milis, men det kan hända att man stöter på någon värnpliktig eller någon med högre rang.
Ett av mina starkaste uniformminnen var när Kerstin och jag för några år sedan åkte tåg mellan Moskva och Jaroslavl. Vi skulle köpa något ätbart i restaurangvagnen och stötte ihop med några killar som gjorde lumpen. Trots knagglig ryska gick det att kommunicera och vi framstod nog som ganska exotiska.
Det slutade med att vi hängde med grabbarna hela resan, satt tillsammans med dem och festade och svarade på hundra frågor om Sverige. Att sitta mitt bland femton uniformklädda killar kändes fantastiskt! Och när vi skulle gå av var de riktiga gentlemen och skulle bära våra väskor, hålla handen när vi hoppade ut på plattformen etc. etc.
Jag vet inte vad det är som gör det. Om det är den smutsiga, grova manligheten som framträder så tydligt. Om det är assosciationer till tappra soldater som skyddar dem de älskar, eller längtan efter trygghet.
Här hemma är det inte alls samma sak. De få uniformklädda personer jag har sett har varit rena och fräscha, kamouflageuniformen har inte ens sett använd ut. Jag vill ha uniformen smutsig och välanvänd, om det inte är en paraduniform såklart. Och man ska känna lukten av billig tobak och testosteron.
Gubbrockbandet Lube gör sentimentala låtar om krig, soldater och kärlek. Minnet efter andra världskriget lever än och det är inte utan anledning man slår på stort varje år den 9 maj för att fira segerdagen över nazisterna.
(Sedan ska man inte glömma att lumpen i Ryssland kan vara minst lika farlig som ett krig. Mödrar gör ofta allt de kan för att deras söner ska slippa tjänstgöra eftersom övergreppen inom armén är omfattande...men det sparar jag till ett annat inlägg)
Det går knappt att lämna hemmet innan man stöter på en man i uniform. Oftast är det en milis, men det kan hända att man stöter på någon värnpliktig eller någon med högre rang.
(källa)
Ett av mina starkaste uniformminnen var när Kerstin och jag för några år sedan åkte tåg mellan Moskva och Jaroslavl. Vi skulle köpa något ätbart i restaurangvagnen och stötte ihop med några killar som gjorde lumpen. Trots knagglig ryska gick det att kommunicera och vi framstod nog som ganska exotiska.
Det slutade med att vi hängde med grabbarna hela resan, satt tillsammans med dem och festade och svarade på hundra frågor om Sverige. Att sitta mitt bland femton uniformklädda killar kändes fantastiskt! Och när vi skulle gå av var de riktiga gentlemen och skulle bära våra väskor, hålla handen när vi hoppade ut på plattformen etc. etc.
Jag vet inte vad det är som gör det. Om det är den smutsiga, grova manligheten som framträder så tydligt. Om det är assosciationer till tappra soldater som skyddar dem de älskar, eller längtan efter trygghet.
Här hemma är det inte alls samma sak. De få uniformklädda personer jag har sett har varit rena och fräscha, kamouflageuniformen har inte ens sett använd ut. Jag vill ha uniformen smutsig och välanvänd, om det inte är en paraduniform såklart. Och man ska känna lukten av billig tobak och testosteron.
(källa)
Gubbrockbandet Lube gör sentimentala låtar om krig, soldater och kärlek. Minnet efter andra världskriget lever än och det är inte utan anledning man slår på stort varje år den 9 maj för att fira segerdagen över nazisterna.
(Sedan ska man inte glömma att lumpen i Ryssland kan vara minst lika farlig som ett krig. Mödrar gör ofta allt de kan för att deras söner ska slippa tjänstgöra eftersom övergreppen inom armén är omfattande...men det sparar jag till ett annat inlägg)
Mat
Jag saknar:
- kefir
- syrki (ryskt färskostgodis)
- marinerat gräs från marknaden (черемша)
- kvass
- snabbmatspannkakor från Teremok (helst med svamp- och ostfyllning och dill som topping)
- bakad potatis från Kroshka Kartoshka
- restaurangkedjorna Mu-mu och Elki-palki
- syrbusa (ostpirog)
- piroger med kål- eller svamp- och potatisfyllning
- sopporna borsjtj och soljanka
- vareniki med bärfyllning
- Flagman-vodka
- Sovetskoe Shampanskoe
- Alkoläsken "Trofi"
Kefiren var min räddare i nöden, oavsett problem kunde jag alltid lösa det med kefir. Baksmälla botades t.ex. enklast med en liter kefir och en påse chips...samt rysk radio med 80-talstema.
Arlas kefir lyckas tyvärr inte så bra med den jästa smaken, den är lite för lagom. Jag vill ha hardcore "Domik v derevne" (se bilden, källa).
Arlas kefir lyckas tyvärr inte så bra med den jästa smaken, den är lite för lagom. Jag vill ha hardcore "Domik v derevne" (se bilden, källa).
Kvinnor och män
Könsroller känns som en självklarhet i Ryssland. Åtminstone om man jämför med Sverige.
Kvinnan ska fixa till sig och mannen ska vara джентльмен (gentleman). Kvinnan lagar maten och mannen drar in pengarna till hushållet. Och det här med vänskap mellan män och kvinnor fungerar inte riktigt.
Själv har jag i min kvinnoroll gått från ena extremen till den andra, för att slutligen placera mig någonstans i mitten. Och jag anpassar mig beroende på miljö, tar det bästa av det bästa.
På ett sätt är det en trygghet att ha de där fasta rollerna att falla tillbaka på. Att kunna fastslå att det här är typiskt manligt och det här är typiskt kvinnligt. Precis som att jag kan falla tillbaka på min svenskhet när jag är i Ryssland och hamnar i situationer som får mig att känna mig som ett ufo.
Men i slutändan vill jag hellre vara människa än kvinna (och svensk, medelklass, 80-talist och alla andra stämplar jag kan sätta på mig själv) - måhända att mitt beteende ibland är typiskt kvinnligt eller typiskt svenskt, men mest av allt är det typiskt Maria.
Har läst lite artiklar om män och kvinnor på www.gazeta.ru.
En artikel hävdar att män är roten till all ondska, en annan att världen skulle vara bättre utan män. En tredje försöker neutralisera det hela och dra upp för- och nackdelar med båda könen. Den gemensamma nämnaren för alla artiklar är att det finns bestämda uppfattningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Diskussionen om att könsroller skulle vara konstruerade istället för biologiska finns överhuvudtaget inte.
Kvinnan ska fixa till sig och mannen ska vara джентльмен (gentleman). Kvinnan lagar maten och mannen drar in pengarna till hushållet. Och det här med vänskap mellan män och kvinnor fungerar inte riktigt.
Själv har jag i min kvinnoroll gått från ena extremen till den andra, för att slutligen placera mig någonstans i mitten. Och jag anpassar mig beroende på miljö, tar det bästa av det bästa.
På ett sätt är det en trygghet att ha de där fasta rollerna att falla tillbaka på. Att kunna fastslå att det här är typiskt manligt och det här är typiskt kvinnligt. Precis som att jag kan falla tillbaka på min svenskhet när jag är i Ryssland och hamnar i situationer som får mig att känna mig som ett ufo.
Men i slutändan vill jag hellre vara människa än kvinna (och svensk, medelklass, 80-talist och alla andra stämplar jag kan sätta på mig själv) - måhända att mitt beteende ibland är typiskt kvinnligt eller typiskt svenskt, men mest av allt är det typiskt Maria.
"Ära åt den heroiska sovjetiska kvinnan"
Har läst lite artiklar om män och kvinnor på www.gazeta.ru.
En artikel hävdar att män är roten till all ondska, en annan att världen skulle vara bättre utan män. En tredje försöker neutralisera det hela och dra upp för- och nackdelar med båda könen. Den gemensamma nämnaren för alla artiklar är att det finns bestämda uppfattningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Diskussionen om att könsroller skulle vara konstruerade istället för biologiska finns överhuvudtaget inte.
Ryssland och mode
I Ryssland är det helt okej att se extravagant ut. Ju mer spets, bling-bling och pälsimitiation desto bättre. Extrema färger och kombinationer är inget problem. Det är en otrolig frihet! Om jag bortser från min punkarperiod har jag aldrig kunnat leva ut så mycket i klädväg som i Ryssland.
Tyvärr är atmosfären i Sverige lite hämmande, så många av mina ryska klädesplagg ligger sedan länge i garderoben och väntar på nästa slaviska pub.
För skofetischister är Ryssland och andra gamla Sovjetrepubliker rena paradiset.
Kvinnor går i klackar oavsett väder och årstid. Snygga och billiga skor går alltid att hitta, och om klacken skulle gå av finns det en ремонт обуви (skomakare) i varje gathörn som fixar klacken för en billig penning.
Till min stora besvikelse är det jättesvårt att hitta skor i samma klass här hemma. De är både dyrare och fulare. Igår slog jag dock till på ett par rea-stövlar från Din Sko....klacken kunde ha varit högre och nosen spetsigare, men man kan ju inte få allt.
Tyvärr är atmosfären i Sverige lite hämmande, så många av mina ryska klädesplagg ligger sedan länge i garderoben och väntar på nästa slaviska pub.
För skofetischister är Ryssland och andra gamla Sovjetrepubliker rena paradiset.
Kvinnor går i klackar oavsett väder och årstid. Snygga och billiga skor går alltid att hitta, och om klacken skulle gå av finns det en ремонт обуви (skomakare) i varje gathörn som fixar klacken för en billig penning.
Till min stora besvikelse är det jättesvårt att hitta skor i samma klass här hemma. De är både dyrare och fulare. Igår slog jag dock till på ett par rea-stövlar från Din Sko....klacken kunde ha varit högre och nosen spetsigare, men man kan ju inte få allt.
Medvedev
På de ryska nyheterna visar man Medvedev i varannat inslag.
Medvedev besöker en ny specialklinik tillsammans med Vladde, Medvedev hedrar människor som kämpade i belägringen av Leningrad, Medvedev håller tal om Rysslands framtid, Medvedev besöker förhoppningsfulla studenter på universitetet....
Han ser inte lika slug ut som Vladde. Han verkar faktiskt ganska trevlig. Men vem gör inte det om man utsätts för personens ansikte dag ut och dag in i samband med positiva nyhetsinslag?
En sak är i alla fall säker - valet blir ingen rysare. Och kanske är det vad Ryssland behöver. Stabilitet framför västerländsk demokrati.
Medvedev besöker en ny specialklinik tillsammans med Vladde, Medvedev hedrar människor som kämpade i belägringen av Leningrad, Medvedev håller tal om Rysslands framtid, Medvedev besöker förhoppningsfulla studenter på universitetet....
Han ser inte lika slug ut som Vladde. Han verkar faktiskt ganska trevlig. Men vem gör inte det om man utsätts för personens ansikte dag ut och dag in i samband med positiva nyhetsinslag?
En sak är i alla fall säker - valet blir ingen rysare. Och kanske är det vad Ryssland behöver. Stabilitet framför västerländsk demokrati.
